Ann-Sofie, Soffan, Hermansson som står emot extremism.
Foto Helene Bergman

 

OBS! Om Soffan artiklarna stängs ner från sociala medier! 

Kom ihåg adressen till Kärringbloggen, www.karringbloggen.se

 

Soffan Rättegången: MMRK-cellen talar för alla muslimer – men saknar mandat.

Den löst sammansatta cellens Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén, MMRK, frontfigurer i den politiska rättegången mot Soffan är Maiumuna Abdullahi och Fatima Doubakil. MMRK består av ett fåtal medlemmar som har starka släkt- och vänskapsband.

Det är vad Carina Hägg, researcher och jag har funnit när vi grävt fram fakta om MMRK. Våra källor är såväl rättegångsmaterial, som cellens egna undertecknade  offentliga artiklar, upprop och rapporter.

Kärnan i MMRK cellen är förutom de två kvinnorna, även Kitembwe Sabuni, gift med Fatima Doubakil tillika bror och affärspartner till Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni. Kitembwe och Nyamko är två ur familjen Sabuni som en gång i tiden grundade Afrosvenskarnas Riksförbund. Där finns också Zakarias Zouhir, som bland annat varit ordförande för Afrosvenskarnas riksförbund. 

I cellen finns också Rashid Musa, Sveriges Unga Muslimer, SUM. En organisation som nyligen miste sitt statsbidrag på grund av antidemokratiska värderingar och med nära kopplingar till Muslimska Brödraskapet. En organisation med de kvinnoförtryckande sharialagarna som grundinställning. MMRKs lilla krets är också aktiva som ledare i de mest framträdande fundamentalistiska eller radikalt islamistiska organisationerna i Sverige. Eller är nära anknutna till dem genom personkontakter eller gemensamma så kallade ”antirasistiska”, projekt. Personerna i MMRK, har oombedda gjort sig till tals för alla muslimer i Sverige. Vanliga muslimer som inte gett MMRK sitt mandat att företräda dem.   

Extrema åsikter

Eller som Eli Göndör, filosofie doktor i religionsvetenskap med inriktning mot islam och Mellanöstern sa under  tingsrättegången: 

”Att i jämförelse med muslimer i stort är Maimuna Abdullahis och Fatima Doubakils åsikter extrema.” 

Eli Göndör drar sedan slutsatsen att den etniska och religiösa identiteten varierar bland muslimer i Sverige såpass mycket att de inte känner något större behov av att ha en speciell organisation som värnar om deras mänskliga rättigheter:

” – i synnerhet inte någon som är hårt politiskt vinklad.” 

Eli Göndör gör ett viktigt statement i sitt sakkunnighetsutlåtande: 

”Om extremisters önskan att inte definieras som extremister tillgodoses kan de göra anspråk på att vara ett uttryck för vanliga uppfattningar bland muslimer i Sverige.”

Maktens korridorer

Personerna i MMRK cellens kärna har tillgång till maktens korridorer såväl inom Sverige som internationellt. I Tingsrätten berättar Fatima Doubakil: 

”Jag har arbetat med olika frågor inom branschen för mänskliga rättigheter,” säger hon och nämner Amnesty International, International Labour of Organisation, (ILO), FN, Röda Korset. Hon har också en diger meritlista i antirasistbranschen där hon sitter med i olika nätverk, bland annat på EU- nivå.Till exempel har Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil talat på EU- kommissionen. Det är inte bara internationellt som Fatima gjort karriär:

”Jag har flera gånger varit inbjuden till rundabordssamtal på regeringskansliet. Då har det handlat om rasism och diskriminering.”

Fatima Doubakil har också suttit med i Diskrimineringsombudsmannens referensgrupp. Och som hon berättade under tingsrättegången:

”Där låg fokuset på islamofobi, men också frågor som rör kriget mot terrorismen, med fokus på att diskutera antidiskrimineringsprincipen i de frågor som har med kriget mot terrorismen att göra.”

Fatima startade MMRK

Det var Fatima Doubakil som 2007 startade MMRK. Hennes politiska uppvaknande skedde då hon var i USA under attacken mot World Trade Center 2001 och var med om kriget mot terrorismen. Fatima upplevde hur muslimer i USA pekades ut och hur  – deras rättssäkerhet snabbt minskades. Enligt Fatima så är att vara muslim idag samma sak som att du eller dina närmaste lever med en ständig risk att bli utsatta för hatbrott eller politiska åtgärder som minskar dina medborgeliga och mänskliga rättigheter. Fatima tog med sig sina erfarenheter till Sverige och likställer Sverige med USA. Under rättegången påpekar hon att hon ville vara en slags blåslampa för att driva på rättssäkerheten för muslimer även i Sverige. Hon ville också ha koll på hur Sverige på olika sätt deltar i kriget mot terrorismen. 

Maimuna Abdullahi är utbildad socionom men har problem med myndighetsrollen. Uppvaknandet kom när den Nationella handlingsplanen mot våldsbejakande extremism började diskuteras. Under rättegången sa hon: 

”Då blev jag men också lärare oroliga över hur vi som ska ägna oss åt sociala insatser, hur det istället började handla om en säkerhets- och försvarsdiskurs. Då började jag ställa mig frågan, Vad kommer detta att innebära för mig i min myndighetsövning? Är jag socialsekreterare eller polis? Det var då jag gick med i MMRK.”

Maimuna Abdullahis och Fatima Doubakils politiska verksamhet och åsikter är extrema liksom deras organisation MMRK är extrem. Det hävdar de fyra expert vittnena som förhördes under rättegångens andra dag. De fyra vittnena är journalisten Magnus Sandelin, stiftelsen Doku, som dokumenterar extremistisk islamism.  Docenten i litteraturvetenskap Johan Lundberg, författare till boken Ljusets Fiender. Docenten i statsvetenskap med inriktning på terrorism vid Försvarshögskolan Magnus Ranstorp samt  alltså filosofie doktor i religionsvetenskap med inriktning mot islam och Mellanöstern, Eli Göndör. 

Terrorister

MMRK haft ett antal seminarier där de bjudit in personer med anknytning till våldsbejakande extremism. De mest spektakulära berättade Johan Lundberg om i sitt sakkunnighetsutlåtande:

”Den 6 maj 2010 anordnar Doubakil tillsammans med MMRK ett seminarium med talarna Munir Awad och Ali Berzengi. Presstalesperson för seminariet var Fatima Doubakil. De två inbjudna talade om Sveriges terrorlagstiftning. Ali Berzengi hade 2005 dömts till fem års fängelse för att ha samlat in närmare en miljon kronor till islamistiska terrorister i Irak.”

Munir  Awad är mest känd som en av fyra som planerade  en hämndaktion mot Jyllands- Postens redaktion. Anledningen till den planerade terroraktionen var att Jyllands- Posten hade publicerat karikatyrer av profeten Muhammed några år tidigare. Men svensk och dansk säkerhetspolis var dem på spåren och hann gripa dem innan de satte sina planer i verket nämligen att mörda Jyllands- Postens journalister. Gripandet skedde 29 december 2010, alltså sju månader efter det att Munir Awad talat om den förtryckande svenska terrorlagstiftningen på MMRKs seminarium i maj samma år. 

Journalisten Magnus Sandelin ger en beskrivning av MMRK:

”De har framförallt fungerat som aktivister som i olika sammanhang försvarat och legitimerat våldsbejakande personer i den här miljön, snarare än att själva uttala våldsbejakande åsikter. De båda har också företrätt organisationer som har uttalat en liknande syn på islam och islamistisk extremism som våldsbejakande grupper har.”

Magnus Ranstorp säger:

”Att vad det egentligen handlar om är att den radikalislamistiska miljön där MMRK ingår bygger ett narrativ om att västvärlden är i ett kolonialt krig mot Islam och muslimer:

”vilket sammanfaller med de våldsbejakande extremisternas egna narrativ.”

Ett narrativ, som enligt Magnus Ranstorp, eldar på polarisering och myndighetsförakt:

”Detta förstärks genom att MMRK:s representanter konsekvent förringar radikalisering och förekomsten av våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige. Inte vid något tillfälle har man verkat för att visa samsyn eller finna egna/gemensamma lösningar på problemet med våldsbejakande extremism eller IS-resenärer.”

DN:s ledarskribent Erik Helmersson skrev i anslutning till Soffan Rättegången: 

”Det konstiga är inte att MMRK får mothugg av politiker som Ann-Sofie Hermansson. Inte heller att deras representanter blir arga över detta, man kan ibland misstänka att ilskan är själva den livsluft som håller dem upprätta. Märkligheten består i att de inte stoppats tidigare och oftare. Att de fått så fritt spelrum.” 

Helene Bergman, journalist

Carina Hägg, researcher.

Nästa artikel här på Kärringbloggen kommer att handla om Muslimska Brödraskapets kvinnosyn. En kvinnosyn som redovisas i broschyren Kvinnan i islam. ( Av en tillfällighet fick jag den i min hand i Nordstan i Göteborg 2015!)

 

OBS! Sprid och dela för – Kvinnofriheten, Jämställdheten och Demokratin. 

Till min journalistkollega. Om du använder mitt material förutsätter jag att du anger Kärringbloggen som källa!

Kärringbloggen tar gärna emot gåvor! 

Swish 123 22 07 975

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

fem × 2 =