Ann-Sofie, Soffan, Hermansson som står emot extremism.
Foto Helene Bergman

 

OBS! Om Soffan artiklarna stängs ner från sociala medier! 

Kom ihåg adressen till Kärringbloggen, www.karringbloggen.se

 

Soffan Rättegången: MMRK-cellen talar för alla muslimer – men saknar mandat.

Den löst sammansatta cellens Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén, MMRK, frontfigurer i den politiska rättegången mot Soffan är Maiumuna Abdullahi och Fatima Doubakil. MMRK består av ett fåtal medlemmar som har starka släkt- och vänskapsband.

Det är vad Carina Hägg, researcher och jag har funnit när vi grävt fram fakta om MMRK. Våra källor är såväl rättegångsmaterial, som cellens egna undertecknade  offentliga artiklar, upprop och rapporter.

Kärnan i MMRK cellen är förutom de två kvinnorna, även Kitembwe Sabuni, gift med Fatima Doubakil tillika bror och affärspartner till Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni. Kitembwe och Nyamko är två ur familjen Sabuni som en gång i tiden grundade Afrosvenskarnas Riksförbund. Där finns också Zakarias Zouhir, som bland annat varit ordförande för Afrosvenskarnas riksförbund. 

I cellen finns också Rashid Musa, Sveriges Unga Muslimer, SUM. En organisation som nyligen miste sitt statsbidrag på grund av antidemokratiska värderingar och med nära kopplingar till Muslimska Brödraskapet. En organisation med de kvinnoförtryckande sharialagarna som grundinställning. MMRKs lilla krets är också aktiva som ledare i de mest framträdande fundamentalistiska eller radikalt islamistiska organisationerna i Sverige. Eller är nära anknutna till dem genom personkontakter eller gemensamma så kallade ”antirasistiska”, projekt. Personerna i MMRK, har oombedda gjort sig till tals för alla muslimer i Sverige. Vanliga muslimer som inte gett MMRK sitt mandat att företräda dem.   

Extrema åsikter

Eller som Eli Göndör, filosofie doktor i religionsvetenskap med inriktning mot islam och Mellanöstern sa under  tingsrättegången: 

”Att i jämförelse med muslimer i stort är Maimuna Abdullahis och Fatima Doubakils åsikter extrema.” 

Eli Göndör drar sedan slutsatsen att den etniska och religiösa identiteten varierar bland muslimer i Sverige såpass mycket att de inte känner något större behov av att ha en speciell organisation som värnar om deras mänskliga rättigheter:

” – i synnerhet inte någon som är hårt politiskt vinklad.” 

Eli Göndör gör ett viktigt statement i sitt sakkunnighetsutlåtande: 

”Om extremisters önskan att inte definieras som extremister tillgodoses kan de göra anspråk på att vara ett uttryck för vanliga uppfattningar bland muslimer i Sverige.”

Maktens korridorer

Personerna i MMRK cellens kärna har tillgång till maktens korridorer såväl inom Sverige som internationellt. I Tingsrätten berättar Fatima Doubakil: 

”Jag har arbetat med olika frågor inom branschen för mänskliga rättigheter,” säger hon och nämner Amnesty International, International Labour of Organisation, (ILO), FN, Röda Korset. Hon har också en diger meritlista i antirasistbranschen där hon sitter med i olika nätverk, bland annat på EU- nivå.Till exempel har Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil talat på EU- kommissionen. Det är inte bara internationellt som Fatima gjort karriär:

”Jag har flera gånger varit inbjuden till rundabordssamtal på regeringskansliet. Då har det handlat om rasism och diskriminering.”

Fatima Doubakil har också suttit med i Diskrimineringsombudsmannens referensgrupp. Och som hon berättade under tingsrättegången:

”Där låg fokuset på islamofobi, men också frågor som rör kriget mot terrorismen, med fokus på att diskutera antidiskrimineringsprincipen i de frågor som har med kriget mot terrorismen att göra.”

Fatima startade MMRK

Det var Fatima Doubakil som 2007 startade MMRK. Hennes politiska uppvaknande skedde då hon var i USA under attacken mot World Trade Center 2001 och var med om kriget mot terrorismen. Fatima upplevde hur muslimer i USA pekades ut och hur  – deras rättssäkerhet snabbt minskades. Enligt Fatima så är att vara muslim idag samma sak som att du eller dina närmaste lever med en ständig risk att bli utsatta för hatbrott eller politiska åtgärder som minskar dina medborgeliga och mänskliga rättigheter. Fatima tog med sig sina erfarenheter till Sverige och likställer Sverige med USA. Under rättegången påpekar hon att hon ville vara en slags blåslampa för att driva på rättssäkerheten för muslimer även i Sverige. Hon ville också ha koll på hur Sverige på olika sätt deltar i kriget mot terrorismen. 

Maimuna Abdullahi är utbildad socionom men har problem med myndighetsrollen. Uppvaknandet kom när den Nationella handlingsplanen mot våldsbejakande extremism började diskuteras. Under rättegången sa hon: 

”Då blev jag men också lärare oroliga över hur vi som ska ägna oss åt sociala insatser, hur det istället började handla om en säkerhets- och försvarsdiskurs. Då började jag ställa mig frågan, Vad kommer detta att innebära för mig i min myndighetsövning? Är jag socialsekreterare eller polis? Det var då jag gick med i MMRK.”

Maimuna Abdullahis och Fatima Doubakils politiska verksamhet och åsikter är extrema liksom deras organisation MMRK är extrem. Det hävdar de fyra expert vittnena som förhördes under rättegångens andra dag. De fyra vittnena är journalisten Magnus Sandelin, stiftelsen Doku, som dokumenterar extremistisk islamism.  Docenten i litteraturvetenskap Johan Lundberg, författare till boken Ljusets Fiender. Docenten i statsvetenskap med inriktning på terrorism vid Försvarshögskolan Magnus Ranstorp samt  alltså filosofie doktor i religionsvetenskap med inriktning mot islam och Mellanöstern, Eli Göndör. 

Terrorister

MMRK haft ett antal seminarier där de bjudit in personer med anknytning till våldsbejakande extremism. De mest spektakulära berättade Johan Lundberg om i sitt sakkunnighetsutlåtande:

”Den 6 maj 2010 anordnar Doubakil tillsammans med MMRK ett seminarium med talarna Munir Awad och Ali Berzengi. Presstalesperson för seminariet var Fatima Doubakil. De två inbjudna talade om Sveriges terrorlagstiftning. Ali Berzengi hade 2005 dömts till fem års fängelse för att ha samlat in närmare en miljon kronor till islamistiska terrorister i Irak.”

Munir  Awad är mest känd som en av fyra som planerade  en hämndaktion mot Jyllands- Postens redaktion. Anledningen till den planerade terroraktionen var att Jyllands- Posten hade publicerat karikatyrer av profeten Muhammed några år tidigare. Men svensk och dansk säkerhetspolis var dem på spåren och hann gripa dem innan de satte sina planer i verket nämligen att mörda Jyllands- Postens journalister. Gripandet skedde 29 december 2010, alltså sju månader efter det att Munir Awad talat om den förtryckande svenska terrorlagstiftningen på MMRKs seminarium i maj samma år. 

Journalisten Magnus Sandelin ger en beskrivning av MMRK:

”De har framförallt fungerat som aktivister som i olika sammanhang försvarat och legitimerat våldsbejakande personer i den här miljön, snarare än att själva uttala våldsbejakande åsikter. De båda har också företrätt organisationer som har uttalat en liknande syn på islam och islamistisk extremism som våldsbejakande grupper har.”

Magnus Ranstorp säger:

”Att vad det egentligen handlar om är att den radikalislamistiska miljön där MMRK ingår bygger ett narrativ om att västvärlden är i ett kolonialt krig mot Islam och muslimer:

”vilket sammanfaller med de våldsbejakande extremisternas egna narrativ.”

Ett narrativ, som enligt Magnus Ranstorp, eldar på polarisering och myndighetsförakt:

”Detta förstärks genom att MMRK:s representanter konsekvent förringar radikalisering och förekomsten av våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige. Inte vid något tillfälle har man verkat för att visa samsyn eller finna egna/gemensamma lösningar på problemet med våldsbejakande extremism eller IS-resenärer.”

DN:s ledarskribent Erik Helmersson skrev i anslutning till Soffan Rättegången: 

”Det konstiga är inte att MMRK får mothugg av politiker som Ann-Sofie Hermansson. Inte heller att deras representanter blir arga över detta, man kan ibland misstänka att ilskan är själva den livsluft som håller dem upprätta. Märkligheten består i att de inte stoppats tidigare och oftare. Att de fått så fritt spelrum.” 

Helene Bergman, journalist

Carina Hägg, researcher.

Nästa artikel här på Kärringbloggen kommer att handla om Muslimska Brödraskapets kvinnosyn. En kvinnosyn som redovisas i broschyren Kvinnan i islam. ( Av en tillfällighet fick jag den i min hand i Nordstan i Göteborg 2015!)

 

OBS! Sprid och dela för – Kvinnofriheten, Jämställdheten och Demokratin. 

Till min journalistkollega. Om du använder mitt material förutsätter jag att du anger Kärringbloggen som källa!

Kärringbloggen tar gärna emot gåvor! 

Swish 123 22 07 975

Ann-Sofie, Soffan, Hermansson som står emot extremism.
Foto Helene Bergman

 

OBS! Om Soffan artiklarna stängs ner från sociala medier! 

Kom ihåg adressen till Kärringbloggen, www.karringbloggen.se

Soffan Rättegången: Kvinnofolkhögskolan – en skola för islamistisk aktivism ?

De som reser ner till IS i Syrien är politiserade muslimer – inte terrorister. Det anser Maimuna Abdullahi, en av de två kvinnorna som åtalat Ann- Sofie, Soffan, Hermansson för grovt förtal.Vidare tycker Maimuna Abdullahi att IS – resenärerna ägnar sig åt politiskt motiverat våld. Detta framkom under tingsrättegången i Göteborg i januari 2020. 

Maimuna Abdullahi har undervisat på Kvinnofolkhögskolan i Göteborg. På hösten 2018 höll hon i kursen Aktivista: ”En kurs i kollektiv organisering och aktivism med utgångspunkt från postkoloniala feministiska analyser.” 

Själv var jag suppleant i Kvinnofolkhögskolans styrelse i början på 1980-talet. Då jag jobbade med kvinnoprogram på Sveriges Radio.

Två lag

Måndagen 27 januari 2020 är grå och kall i Göteborg. Klockan 8 öppnas dörrarna till sal 29 i Göteborgs Tingsrätt. Åhörarplatserna i salen fylls snabbt. Publiken delar spontant upp sig i ” två lag, ” vilket domaren Mats Hagelin senare påpekar. På vänster sida sitter de som kallar sig rasifierade. En del är yngre kvinnor klädda i hijab. 

På höger sida sitter de som numera benämns ”etniska” svenskar. De är äldre och grå- eller vithåriga. Många av dem var med om kvinnokampen på 70-talet som utmynnade i det jämställda Sverige. Några av dem har nu engagerat sig mot hedersförtrycket. 

I Sal 29 ska snart rättegången mellan tre kvinnor äga rum. Ann- Sofie, Soffan, Hermansson, f d s-kommunalråd i Göteborg är svarande och Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil, från Muslimska Mänskliga Rättighetskommitten, MMRK, är målsägande. Genom att väcka enskilt åtal har Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil tvingat Ann- Sofie Hermansson till rättegångssal 29 i Göteborgs Tingsrätt. Rättegången kommer att utvecklas till en politisk sådan. Den första i Sverige i modern tid. Egentligen  kommer den att handla om två samhällssystem. Där Soffan står för det västerländska, demokratiska med kvinnofriheten och jämställdheten som grund. Medan Maiumuna Abdullahi och Fatima Doubakil mer eller mindre förtäckt pläderar för det islamistiska där kvinnor förtrycks under sharialagar. 

Bakgrunden är att Göteborgs Stad två år tidigare, i mars 2018, med värdegrunden som bas ville utöka filmen Burka Songs 2.0:s efterföljande panelsamtal med någon som var negativ till burka och hijab. Detta vägrade bland annat Fatima Doubakil, som var en av de två kvinnorna i panelen. Fatima Doubakil, benämndes sedan tillsammans med Maimuna Abdullahi av Göteborgs dåvarande kommunalråd, Ann – Sofie Hermansson, (s), på hennes blogg, @soffangbg för att vara extremister. Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil väckte därefter under hösten 2018 enskilt åtal mot Ann- Sofie Hermansson för grovt förtal med hatbrottsmotiv. Soffan friades senare helt i Tingsrättens dom. Den domen är nu överklagad till Hovrätt för Västra Sverige.

Tre kvinnor 

Vilka är då dessa tre kvinnor som nu möts i en rättegångssal i Göteborg? Ann- Sofie Hermansson, Soffan, som hon också kallas, föddes på Orust 1964, men flyttade sedan till Tjörn där hon växte upp. När hon började arbeta på Volvo i Göteborg engagerade hon sig fackligt i Metall. Det var så hon också kom in i den socialdemokratiska politiken via Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, SSU. Hon har varit ledarskribent på Aftonbladet och jobbade en tid på regeringskansliet för Mona Sahlin. Hon tillbringade sju år på LO i Stockholm. 2003 – 2008 arbetade  hon som politisk sekreterare för kommunstyrelsens ordförande Göran Johansson ( s) På den tiden Göteborgs starke man. Soffan har varit ombudsman för socialdemokraterna i Europaparlamentet. Då var hennes arbetsplats i Göteborg hos IF Metall. 

Hon tog en fil.kand i bland annat sociologi 1994. 2016 blev Soffan kommunstyrelsens ordförande i Göteborg. men efter valet 2018 tvingades hon bort. Mycket på grund av sitt engagemang mot hedersförtrycket, sa hon själv i Kvartals podcast Fredagsintervjun:

” Jag fick höra det ungefär så här: Du har rätt i de här frågorna, Soffan. Men du behöver inte betona det så mycket.” 

Hon är medlem i partistyrelsen för Socialdemokraterna och har ett uppdrag från justitieminister Morgan Johansson. Hon ska utreda hur kommuners brottsförebyggande arbete kan regleras i lagen. Numera försörjer hon sig som renhållningsarbetare och är krönikör i GP.

Maimuna och Fatima

Jag har svårt att hitta fakta om Maimuna och Fatima på nätet. De glider undan som skuggor. Mitt första intryck  under rättegången är att detta är två ambitiösa, samhällsmedvetna hijab klädda kvinnor. De har studerat på Göteborgs Universitet och tagit universitetsexamen. Maimuna Abdullahi är inte gift och har inga barn. Fatima Doubakil är gift med Kitembwe Sabuni, bror till Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni. Fatima har barn. Mitt första intryck kommer dock att förändras när rättegången framskrider. 

Fram träder istället två islamistiska aktivister som anser att  Sverige är en apartheidstat som skapar lagar för att förfölja muslimer. Aktivister som kallar dem som rest ner till IS i Syrien för politiserade muslimer. Aktivister som anser att IS-resenärer ägnat sig åt ”politiskt motiverat våld.” Som Maimuna Abdullahi skrev i ett debattinlägg i SVT Opinion 5/2 2015: 

”Sverige har adopterat ett problematiskt och populistiskt synsätt på politiserade svenska muslimer som strider utomlands. Vi ska komma ihåg att Al Qaida är en produkt av USA:s inblandning i Sovjets krig i Afghanistan.”

Maimuna Abdullahi har nu fokus på civilsamhället och folkbildning. Hon har jobbat på ABF med social mobilisering och jämlikhet. Hon berättar stolt att hon undervisat på Kvinnofolkhögskolan i Göteborg. En skola som riktar sig till kvinnor och ickebinära personer. Kursen som Maimuna bland annat undervisade i hette Aktivista och ägde rum på hösten 2018. Aktivista var ”en kurs i kollektiv organisering och aktivism med utgångspunkt från postkoloniala feministiska analyser.”

Ett 25-tal deltagare, huvudsakligen rasifierade unga kvinnor från Göteborgs förorter studerade kolonialismens historia och effekter. Detta gjorde de för att kunna förstå hur rasism skapas och upprätthålls i vår samtid. Kursen ägde rum på kvällar och söndagar i Kvinnofolkhögskolans lokaler, då övrig verksamhet låg nere.

De två muslimska kvinnorna som sitter mitt emot Soffan i Sal 29 i tingsrätten i Göteborg är aktivister som har tillgång till maktens korridorer. Till exempel har Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil talat på EU- kommissionen. De har varit inbjudna till runda bordssamtal på det svenska regeringskansliet. Fatima Doubakil har suttit med i Diskrimineringsombudsmannens referensgrupp. De båda kvinnornas bas är den löst sammansatta cellen Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén.

Helene Bergman, journalist

Carina Hägg, researcher 

I nästa artikel här på Kärringbloggen kommer en närmare beskrivning av Muslimska Mänskliga Rättighetskommitten, MMRK. Varför cellen startade? Vilka som är kärnan och vilka som har fått en inbjudan.  .

OBS! Sprid och dela för – Kvinnofriheten, Jämställdheten och Demokratin. 

Till min journalistkollega. 

Om du använder mitt material förutsätter jag att du anger Kärringbloggen som källa!

Kärringbloggen tar gärna emot gåvor! 

Swish 123 22 07 975

Ann-Sofie, Soffan, Hermansson som står emot extremism.
Foto Helene Bergman

OBS! Om Soffan artiklarna stängs ner från sociala medier! 

Kom ihåg adressen till Kärringbloggen, www.karringbloggen.se

 

Soffan Rättegången: Varför ett sån´t djävla liv?

Varför blev det ett sån´t djävla liv när Göteborgs Stad och det f d S- kommunalrådet Ann – Sofie, Soffan, Hermansson, ville utöka samtalspanelen efter filmen Burka Songs 2.0 våren 2018? Inte stoppa filmen! Nej, men de ville med värdegrunden som bas utöka den efterföljande panelen med någon som var negativ till burka och hijab.  

Varför ville burka och hijabförespråkarna inte ha någon som var kritisk i panelen? Konflikten mellan tre kvinnor och två samhällssystem trappades upp och blev så djup att den utmynnade i den första politiska rättegången i modern tid i Sverige. 

Rättegången hölls i Tingsrätten i Göteborg i januari 2020. Soffan hade då åtalats i ett enskilt åtal av de två muslimska kvinnorna, Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil, från Muslimska Mänskliga Rättighetskommitten, MMRK. 

Soffan hade i sex blogginlägg, på sin privata blogg soffan@gbg, 2018 kallat de två kvinnorna för extremister. Hon hade också nämnt att kvinnorna samarbetade med islamistiska terrorister. Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil hade även döpt om terrorister med IS- anknytning till ”politiserade muslimer.” Eller som Soffan skrev i ett av sina blogginlägg:

”Vad nästan alla benämner ”terrorister” har förskönande beskrivits som ” politiserade svenska muslimer som strider utomlands.”

De båda kvinnorna anser också att Sverige är en apartheidstat, där antiterrorlagstiftningen är ”raslagar” som riktar sig enbart till muslimer. Efter den två dagar långa rättegången, i januari 2020, där två samhällssystem blev synliga och där de två muslimska kvinnornas politiska aktivism i MMRK, tydliggjordes friades Soffan för förtal. 

Ann- Sofie, Soffan, Hermansson står för det västerländska, demokratiska systemet med jämställdhet och kvinnofrihet som grundpelare. 

Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil däremot pläderar i förtäckta ordalag för ett samhälle med sharialagar och kvinnoförtryck som grund och där Muslimska Brödraskapet anger tonen.

Eftersom Soffan vann första ronden i den politiska kampen mellan frihet och ofrihet, har nu Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil överklagat tingsrättsdomen. 

Liksom tidigare använder de sig av begreppet lawfare. Det är att med juridiska medel och utnyttjande av det svenska rättsystemet skrämma de som har modet att kritisera islamismen. Metodens mål är att få rädslan att sprida sig i hela samhällskroppen. 

Hitills har de inte lyckats skrämma Soffan, även om de försökt. Men de båda kvinnorna ger inte upp. Nu försöker de för islamistiska syften med juridiska medel ännu en gång! 

Eventuellt, beroende på Coronaläget, kommer en ny rättegång, i högre instans att äga rum i Hovrätten för Västra Sverige i Göteborg i december. 

Carina Hägg f d toppolitiker för Socialdemokraterna och jag, Helene Bergman, var åskådare under den två dagar långa tingsrättsförhandlingen i januari  2020. 

Därefter, under sju månader har vi, Carina som expert researcher och jag som undersökande journalist ägnat oss åt att  gräva fram fakta och bakgrund kring den första politiska rättegången i Sverige. Allt underlag, såväl rättegångsmaterial, som ett otal debatt, ledar – och nyhetsartiklar ligger till grund för det bokprojekt vi jobbar med.  

Inför den politiska rättegången i Hovrätten för Västra Sverige eventuellt i december, beroende på coronaläget, kommer jag att här på Kärringbloggen publicera ett antal artiklar.  

Artiklarna bygger helt och hållet på fakta och visar bland annat  hur Soffan praktiskt taget stod ensam på våren 2018. Däremot backade hela Göteborgs kulturetablissemang med sex kulturchefer i spetsen inklusive GöteborgsPostens kulturchef upp Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil. Kommunens lokaler, till exempel Konsthallen stod till deras förfogande medan de propagerade för burka och hijab. 

Helene Bergman, journalist

Carina Hägg, researcher

 

 

I nästa artikel här på Kärringbloggen porträtteras de tre kvinnorna  Ann- Sofie, Soffan Hermansson, Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil. 

OBS! Sprid och dela för – Kvinnofriheten, Jämställdheten och Demokratin. 

Till min journalistkollega. Om du använder mitt material förutsätter jag att du anger Kärringbloggen som källa!

Kärringbloggen tar gärna emot gåvor! 

Swish 123 22 07 975